Så fungerar kreditupplysning på en privatperson
Innan du hyr ut din bostad, säljer något mot faktura eller ingår ett större ekonomiskt avtal med en privatperson kan en kreditupplysning ge dig en bild av motpartens betalningsförmåga. Men en personupplysning är reglerad i lag, du måste ha ett giltigt skäl, och den du kontrollerar får alltid veta om det. Här går vi igenom hur det fungerar, vad lagen kräver och vad en upplysning faktiskt visar.
För att ta en kreditupplysning på en privatperson krävs ett legitimt behov enligt kreditupplysningslagen, till exempel att du ska ingå ett kreditavtal. Den omfrågade får alltid en kopia med uppgift om vem som beställt. En upplysning visar skuldsaldo, betalningsanmärkningar och kreditvärdighet, och kostar omkring 49 kr hos tjänster som Ratsit. Att kontrollera någon annan påverkar normalt inte den personens kreditvärdighet.
Vad en kreditupplysning på en privatperson är
En kreditupplysning, eller personupplysning, är en sammanställning av en persons ekonomiska situation som hämtas från ett kreditupplysningsföretag. Den ger en bild av hur väl personen sköter sin ekonomi och används för att bedöma risken innan man ingår ett ekonomiskt åtagande. Det är samma slags bedömning som en bank gör när du ansöker om ett lån, fast i mindre skala och initierad av en privatperson eller ett företag.
Tjänster som Ratsit och Upplysning.se gör det möjligt att beställa en sådan upplysning snabbt och få den levererad direkt, ofta som en nedladdningsbar PDF. Priset ligger på omkring 49 kr inklusive moms per upplysning, men exakta priser ändras, så kontrollera aktuellt pris hos tjänsten.
Legitimt behov, det här kräver lagen
Det viktigaste att förstå är att du inte får ta en kreditupplysning på vem som helst, när som helst. Enligt kreditupplysningslagen krävs ett så kallat legitimt behov för att ta en personupplysning på en privatperson. Det skyddar den enskildes integritet.
Ett legitimt behov finns om du har ingått, eller är på väg att ingå, ett avtal där du behöver göra en ekonomisk riskbedömning av motparten. Det kan vara att du ska hyra ut din bostad, sälja något mot faktura eller avbetalning, eller ingå en affärsförbindelse. Att bara vara nyfiken på en grannes eller bekants ekonomi räknas inte. För upplysning på en näringsidkare, alltså företagare, krävs inget legitimt behov.
En viktig detalj många missar: det är kreditupplysningsföretaget, inte du som beställare, som enligt lagen är ansvarigt för att ett legitimt behov finns. Saknas grund ska upplysningen inte lämnas ut. Att medvetet begära en upplysning utan legitimt behov kan dessutom vara straffbart enligt kreditupplysningslagen.
Den omfrågade får alltid veta
Du kan inte kontrollera någon i hemlighet. När en kreditupplysning tas på en privatperson skickas alltid en kopia, en så kallad upplysnings- eller omfrågekopia, till den omfrågade. Av den framgår vem som har beställt upplysningen och när.
Eftersom motparten får veta att du kontrollerat dem är det klokt att vara tydlig i förväg med att en ekonomisk riskbedömning kommer att göras. Det undviker obekväma överraskningar och är dessutom god ton i en affärsrelation. Tänk på att kopian kan dröja och skickas via post eller digitalt, exempelvis via Kivra.
Vad en upplysning visar
Informationen i en personupplysning ger en ganska detaljerad bild av den ekonomiska situationen. Vanligtvis ingår följande.
Skuldsaldo
Eventuella skulder hos Kronofogden, ofta med belopp och datum, vilket visar om personen har obetalda fordringar.
Betalningsanmärkningar
Registrerade anmärkningar, som speglar tidigare problem att betala i tid. För privatpersoner gallras de efter tre år.
Kreditvärdighet
En sammanvägd bedömning eller ett kreditbetyg som visar hur stor risken bedöms vara att personen inte kan betala.
Inkomstuppgifter
Taxerad inkomst och ibland fastighetsinnehav, som ger en bild av betalningsförmågan.
Tillsammans ger uppgifterna en uppfattning om personens förmåga att uppfylla sina åtaganden, vilket kan hjälpa dig att fatta ett välgrundat beslut, oavsett om det blir att ingå avtalet eller att avstå.
Påverkar det den omfrågades kreditvärdighet?
Det här är en vanlig oro, och en viktig nyans. En personupplysning som du tar på någon annan via tjänster som Ratsit eller Upplysning.se påverkar normalt inte den omfrågades kreditvärdighet. Det skiljer sig från en kreditförfrågan i samband med en låneansökan, där många förfrågningar under kort tid kan sänka kreditbetyget. Omfrågeuppgifter gallras dessutom senast ett år efter att upplysningen begärdes.
Fördelar och nackdelar
Som med alla verktyg finns det både styrkor och begränsningar att väga in innan du beställer en upplysning.
| Aspekt | Det här bör du veta |
|---|---|
| Insyn | Ger tydlig bild av skulder, anmärkningar och kreditvärdighet |
| Risk | Hjälper dig undvika avtal med någon som kan få svårt att betala |
| Snabbhet | Levereras oftast direkt, som en PDF |
| Kostnad | Omkring 49 kr per upplysning, kan bli dyrt vid många kontroller |
| Krav | Förutsätter legitimt behov, annars får den inte lämnas ut |
| Öppenhet | Den omfrågade får alltid en kopia på vem som frågat |
Kopplingen till lån och kreditprövning
En personupplysning bygger på samma underlag som en banks kreditprövning när du själv ansöker om ett lån. Förstår du vad en upplysning innehåller förstår du också vad en långivare ser när de bedömer din ansökan om till exempel ett privatlån. Vill du veta hur du själv står dig kan du ta en kreditupplysning på dig själv, vilket är gratis eller billigt och inte påverkar din kreditvärdighet. Det är ett bra sätt att upptäcka felaktigheter innan de ställer till problem vid en framtida ansökan.
Sammanfattning
En kreditupplysning på en privatperson är ett enkelt och relativt billigt sätt att minska risken i ett ekonomiskt avtal, men det är ett verktyg som lagen reglerar av goda skäl. Du behöver ett legitimt behov, den du kontrollerar får alltid veta om det, och informationen ska användas ansvarsfullt. Använd den när du faktiskt ska ingå ett avtal och behöver bedöma risken, var öppen med din avsikt, och kom ihåg att samma slags uppgifter ligger bakom varje låneansökan, även din egen.
Vanliga frågor om kreditupplysning på privatperson
- Får jag ta en kreditupplysning på vem som helst?
- Nej. För en privatperson krävs ett legitimt behov enligt kreditupplysningslagen, alltså att du ska ingå eller är på väg att ingå ett avtal där du behöver göra en ekonomisk riskbedömning. Nyfikenhet räcker inte.
- Får personen veta att jag kontrollerat hen?
- Ja, alltid. En upplysningskopia skickas till den omfrågade med uppgift om vem som beställt upplysningen och när. Det går inte att kontrollera någon i hemlighet.
- Vad kostar en kreditupplysning på en privatperson?
- Hos tjänster som Ratsit kostar en upplysning omkring 49 kr inklusive moms, men priserna ändras. Behöver du göra många upplysningar kan en prenumerationstjänst bli mer prisvärd.
- Påverkar det personens kreditvärdighet?
- Normalt inte. En personupplysning du tar via tjänster som Ratsit påverkar inte den omfrågades kreditvärdighet, till skillnad från en kreditförfrågan vid en låneansökan. Uppgiften gallras dessutom efter ett år.
- Vad visar en kreditupplysning?
- Vanligtvis skuldsaldo, betalningsanmärkningar, kreditvärdighet och inkomstuppgifter, ofta med belopp och datum. Tillsammans ger det en bild av personens betalningsförmåga.
- Vad händer om någon tar en upplysning på mig utan legitimt behov?
- Det är kreditupplysningsföretaget som ansvarar för att ett legitimt behov finns. Misstänker du att en upplysning tagits utan grund bör du kontakta företaget, som ska utreda saken.